Vilken bra dag!

När jag öppnade mina gröna, så sken solen!
Det blev till att käka en stadig frukost för att sedan spendera dagen i trädgården.
Jag hann klippa gräset för första gången denn säsongen, fick flyttat mina land så att inte grävmaskinen mejjar ner dem. Sen får vi väl se om mina jordgubbar, gräslök och annat mumsigt klarar flytten, men det återstår att se. I värsta fall så får jag väl göra om dårrå. :-)

  


Rabatterna har fått en massa kärlek också, vilket var tok-behövligt.

Senare på eftermiddagen bestämde vi oss för att ge oss ut på en liten "raggarrunda" med våran "lille" Dodge. Idag var det dags för mig att provköra den röda pärlan. Den 7 juni ska jag ha 5 spralliga, glada studenter i bilen, så det kan vara bra att lära sig hur den fungerar. :-)




Vi körde till Tobbes jobb i Håby för han hade glömt något i lastbilen. När vi ändå var där så passade jag på att smita upp i hytten för att ratta lite. Herre jösses, vad liten jag kände mig! Men det var kul att se hur Tobbes värld ser ut när han är jobbet.




Japp, studiebesöket var över och det var dags att styra kosan tillbaka till Bokenäs.

På hemvägen kändes det mycket lugnare att köra, så det kommer gå finfint!




Nu blir det ut och mäta hus inför bygget.... Inte så skoj, men väldigt nödvändigt!

Min lille "truckergirl"

Japp, Emma har huxflux blivit en "truckergirl". Hon har åkt iväg med pappsen i lastbilen för övernattning och sedan en heldag i lastbilen hem. Jag håller tummar och tår för att natten ska gå bra!

Det körde ihop sig en smula med sjukdomar, personal och personalens barn denna vecka, så Emma fick helt enkelt haka på pappa. Hon var inte ett dugg missnöjd med detta! Väskan packades snabbt men noggrant minsann. Jag pratade med henne nu när jag kom hem från jobbet och ett blixtbesök hos en vän. Emma berättade att hon " har packat ner rena underkläder, tandborsten, "Lalla" (Emmas älsklingsnalle), "Kurtan" (Emmas gosehund)" och så tog Emma en liten paus i sitt talande och som grädden på moset, så utbrister hon: "ja, och morötter såklart!". Hon ÄLSKAR morötter! :-)






OBS!! Detta är inte Tobbes lastbil. har lånat från Google.

Pappa hade köpt lite bullar och choklad, så jag tror inte det går någon nöd på min Emmsan!!

Jag och Adam, vi myste med att baka "Kärleksmums", som vi smaskade på efter kvällsmaten! Jättegott!
Nu ligger lilleman och snusar. Han måste ju ladda batterierna för imorgon bär det av till hans nya kompis efter skolan! De har verkligen hittat varandra! Det värmer i mammahjärtat, helt klart!



Ha en go kväll! Det ska jag ha, för på tisdagaskvällarna är det massa bra serier! :-)

Wohoo! Här går det banne mig undan!

Jösses vilken knepig dag alltså!

Jag är änna helt slut i nerverna efter denna dag. Ja, i onsdags så upptäckte jag att jag hade missat ett engelskaprov...SATAN på ren svenska! Ok, detta måste väl ändå gå och lösa....hoppades jag.
Jag skrev ett mail till min lärare som naturligtvis hade saknat mig på provet, men vi skulle lösa detta tillsammans. Puh!

Idag, när jag hade lämnat av Emma på skolan, åkte jag som vanligt till min lille farmor och farfar. Torsdagar och fredagar går åt till dem. Allt gick fint där, inga krämper som var värre än vanligt. Gott att det kan stå still för dem ett tag.
Klockan rusade iväg och jag gasade iväg till skolan. Kubbade in till receptionen för att be om hjälp med provbokning på First Class (skolans kommunikationsprogram). Ut kommer en riktigt otrevlig, slö fan, som förmodligen redan var pissesur för hon var tvungen att lyfta på sitt arlse. Hon gav mig en sur blick och sa: "Ja?". Ungefär som "och vad vill du då???!!!. Detta triggade igång mig så klart, sån är jag. Jag bad SNÄLLT om hjälp, men fick till svar att sådant gör de inte för elever. jag svarade henne att jag tyckte detta svaret var otroligt otrevligt och konstigt, med tanke på att det är för eleverna de sitter i receptionen, men, men.... Hon kanske inte hade fattat sina arbetsuppgifter, den lilla surfittan, vad vet jag.
Förbannad stegade jag ut därifrån och ser hur världen plötsligt blir suddig. Jahap, då var det dags för lite lipingtime då ja. ja, ja... Jag sprang upp för trapperna till Emma (min lärare) och hoppades hårdare och hårdare för varje steg jag trampade på, att hon skulle vara själv, för jag behövde verkligen få fixat detta.
Jag öppnar dörren och där sitter hon! Komvux egna ängel! Hon tittade upp från sin dator och skiner upp när hon ser mig. men hon ser snabbt att ögonen är röda och andningen är maxad. Hon fattade direkt att ett par vänliga ord skulle vara på sin plats. Hon frågade om jag var stressad över det missade provet, och då kom det mer tårar. Jäkla lipsill, tänkte för mig själv. Att jag alltid ska göra bort mig! Men nu gick det inte att stoppa. Snyftande försökte jag få fram att så var fallet och att jag inte vet hur jag ska lösa det hela. Hon tittar snällt på mig och säger: "Om du känner att du är redo så får du gärna göra provet idag, nu". Jag drar en djuuup suck och tackar så hemskt mycket för vänligheten. Vid detta tillfälle känner jag mig ungefär som 5 centimeter hög...
Jag torkade mina tårar och började tänka. Och jag TROR att jag klarade mig. jag fick även tillbaka mina andra uppgifter och de klarade jag med glans! Emma tittade på mig och så sa hon:" Du är en mycket bra elev, noggrann och tar studierna på allavr. Du är alltid glad och sprider enrgi i klassrummet. Detta kommer bli bra, Anna!" Ett mycket bra avslut på en helsnurrig och "blöt" morgon, gott folk!

Nu tar jag helg, för nu tyar jag icke mer!

Krama varandra!!

En fantastisk dag!

Igår hade jag och barnen en hel-ledig dag eftersom skolan är stängd pga påsklov. Så jag, Adam och Emma bestämde oss för att ta en tripp till badhuset i Uddevalla. Sagt och packat! Vi var där klockan 9.15, vi står i omklädningsrummet och gör oss iordning.....och kan inte hitta min baddräckt. Ett litet tröttsamt flabb kom ur mig och drog på mig kläderna igen. Traskade ut till receptionen och bad om att få hyra en baddräkt. Nemas problemas och bara en tia fattigare. Ja, då var det dags för nya tag in i duschen. På fredagar är det i vanliga fall baby-sim, så bassängen är VARM OCH GO!! Sweet! Men det var trångt i vattnet men helt klart under kontroll.

Adam är en kille som varit totalt livrädd för att doppa huvudet under vatten.
Ingen simskola i världen har fungerat. Han har älskat att bada så länge som vattnet stannar under hans hals, sen kom paniken. Skolan har åkt in vid tre tillfällen till badhuset för simlärning, och det har verkligen hjälp jättemycket! Nu, sista gången de var där så måste "isen har spruckit" på riktigt. Pysen var som ett sjöodjur i vattnet! Han tog 4 märken, helt på eget initativ! Stolt som en tupp! Han är jättebra på ryggsim och magsim och flyta är en klar favorit! Han fick för sig att han skulle ta järnmärket.... då isade blodet i mamma! DYKA rätt ner i kallt vatten från en meter (bland annat).... Ja, ja, vi gick till stora bassängen, och jag TVINGADE ner mig själv i den kalla bassängen (jämfört med den uppvärmda). bara det tog en stund, men barnen hejjade på sin badkruka till mamma. :) Ok, Adam gör sig redo, simglasögonen på, badbrallorna åtknutna...ååå, dyk! Jädrar i lådan! 3 gånger gör pysen detta!! För att han inte varit nöjd med de två första.... go figure liksom! Mamman börjar bli blå, och känner att jag har spänt mig en del över dyket, så nu var det dags att hoppa i den varma igen! Åh, sicken go känsla! Emma tog 2 märken men var mer chill med det.
Hon är mer lugn som en filbunke när det kommer till sånt. Allt är en lek och livet lyser i hennes ögon. Hon har alltid älskat vatten och har varit mer under än över! Hennes favvo är att leka delfin i vattnet...och det skvätter bra! :) Emma älskar att crowla och hon får upp en nedrans fart alltså! Undrar om d vill bli simmare tro? Ja, det får tiden utvisa!

Vi åkte hem vid 13-tiden, med smarrigt skrumpna fingrar! :-))

Hm... att infoga bilder fungerar inte värstans bra idag....


Söndag, men ändå ingen söndagsågren!

Jahapp! Då är man inne på sin tredje lediga dag redan. Hej vad det går! Det är en skön känsla som träder in i sinnet när jag tänker på att jag har ytterligare en dag i vilans tecken. Ingen söndagsågren, med en vecka som alltid (!!) är knökfull. Bara slapp, slapp och åter slapp om jag så önskar.




I skrivande stund sitter jag i min gosiga soffa mitt i solen och värmer mig. Livet har varit styggare mot mig vågar jag påstå, mina vänner.

Men jag borde ju egentligen vara ute i trädgården för att elda, rensa  efter trädkapningar, fortsätta planera utbyggnad av vårat lilla hus etc..... men det gör jag nog inte idag.



Jag sitter och funderar på om jag ska sova en stund kanske.... Ja, vi får se hur jag gör med den saken.
Det är vid sådana här lediga tillfällen som kroppen verkligen skriker efter vila känner jag och det är ju viktigt att lyssna på kroppen har jag lärt mig. :-)

Jag sitter och funderar över min lilla framtid också. Kan det bli ett par år på högskolan för mig med start till hösten tro? Ja, det är inget jag kan påverka i nuläget ändå, men det är lite kul att drömma sig bort i alla fall.
Och hoppas såklart!

Jaja, nu ska jag nog ta tag i lite engelska, för det blev jag plötsligt så sugen på! Bäst att ta till vara på tillfället!




Ha en go och lugn söndag!!

Årets påskfirande



Ja, denna påsken består ju inte utav ett äckligt godisplockande på Karamellkungen (Candyking), så i år blir det tid till nära och kära.


Första stoppet blir till farmor och farfar. På hemmet där de bor har personalen fixat till lite god påsklunch och lite underhållning. Ska bli mysigt!

Nästa stopp blir hos lilla mamma. Där ska barnen när mormor inte ser på, gömma ett ägg som hon sedan ska få leta upp. Hi hi!!

Nästa stopp HEM! Vid det laget är vi nog jättetrötta och laka, så det blir nog en liten film och soffmys resten av kvällen.

Ha en fin påsk alla!!

Ät ägg så får du skägg!! Tänk på det alla tonårsgrabbar ute i världen!


Puh! Hur ska detta sluta, tro?

Mycket har jag på min tallrik, så att säga. Så mycket att jag inte lär orka äta upp allt.
Plugget, jobbet, familjen, farmor och farfar, hemmet....och lääääängst ner på listan kommer jag. The story of my life kan man säga.
Vet ni, ibland önskar jag att jag hade två dagar i veckan som jag bara kunde stänga av mina känslor. Jag har alldeles för mycket empati inplanterat i min kropp/sinne. Bär på tok för mycket av andras bekymmer hela tiden.
Puh! Hur ska detta sluta, tro? Det svämmar över kan man väl säga.





Jag har börjat få väldigt ont i mina handleder och i ryggen. Händerna liksom slutar fungera ibland och det skrämmer mig väldigt måste jag erkänna. Jag TROR att det kan bero på stressen som jag orsakat IGEN, men inget jag vet för säkerhet. Jag vet att jag måste sluta stressa och jaga upp mig, men jag vet inte HUR! Naturligtvis känner jag panik över detta, för jag känner att jag inte mår gott av det. Hur i all sin dar bär man sig åt?

Jag är ständigt orolig, stressad, sover knasigt, har inte riktigt lust till något egentligen..... Och jag vet så väl att detta inte är ok, men jag vet inget annat. Jag kan inte få stopp på detta beteendet.

Jag låg i sängen häromdagen och känner hur kroppen domnar bort. Jag kunde bara vrida på huvudet, allt annat var ur funktion. Fatta att jag blev totalt vettskrämd!

Fasen! Ett ständigt återkommand eproblem, detta här med stressen...


Och så saknar jag min Tobbe också!!


Men snart är vi lediga i dagarna fyra, och då ska det gosas så skjortan står rätt ut!!



Var rädd om dig och dina nära!! <3



RSS 2.0